|
|
Psaltaren 141 Kapitlet
1 En psalm av David. HERRE, jag ropar till dig, skynda till mig; lyssna till min röst, då jag nu ropar till dig.
2 Min bön gälle inför dig såsom ett rökoffer, mina händers upplyftande såsom ett aftonoffer.
3 Sätt, o HERRE, en vakt för min mun, bevaka mina läppars dörr.
4 Låt icke mitt hjärta vika av till något ont, till att öva ogudaktighetens gärningar tillsammans med män som göra vad orätt är; av deras läckerheter vill jag icke äta.
5 Må den rättfärdige slå mig i kärlek och straffa mig; det är såsom olja på huvudet, och mitt huvud skall icke försmå det. Ty ännu en tid, så skall min bön uppfyllas, genom att det går dem illa;
6 deras ledare skola störtas ned utför klippan, och man skall då höra att mina ord äro ljuvliga.
7 Såsom när man har plöjt och ristat upp jorden, så ligga våra ben kringströdda vid dödsrikets rand.
8 Ja, till dig, HERRE, Herre, se mina ögon; till dig tager jag min tillflykt, förkasta icke min själ.
9 Bevara mig för de snaror som de lägga ut på min väg och för ogärningsmännens giller.
10 De ogudaktiga falle i sina egna garn, medan jag går oskadd förbi.
|
|